Mitt sätt att skriva en roman är precis lika spretigt och rörigt som jag lever resten av mitt liv. Men precis som med allt annat, finns det ändå en tanke, en riktning, ett mål med det jag gör.
Det betyder att jag nu sitter med ca 30 påbörjade kapitel, vilket var och ett av dem kräver mellan 1-5 sidor för att bli färdiga. Därtill krävs det kanske 10 kapitel till för att boken ska bli komplett. Jag har med andra ord en relativt god överblick nu över helheten. Jag funderar på om jag skulle ta tag i jobbet och avsluta alla påbörjade kapitel, för att ännu tydligare se vad resterande 10 ska innehålla.
Låter enkelt. Eller?
Problemet är att det är då förbenat svårt i min hjärna att avsluta saker. Stort eller smått, det är alltid mycket roligare och lättare att kicka igång nåt nytt. Nu är ju det här min fjärde roman, så jag vet att jag kan. Men roligt är det inte.
Jag måste komma på nåt sätt att lura mig själv. Morot eller piska spelar ingen roll, bara det blir gjort.
Jag får visualisera hur roligt det blir att sälja den här spännande romanen som skiljer sig från mina andra.För att kunna göra det måste den bli klar. Dessutom måste jag nu djupdyka i såväl intrigen som karaktärerna, och det är alltid ett nöje. Nu börjar de verkligen leva inom mig.
Jodå. Jag lyckades locka fram lite entusiasm inför jobbet. Men jag börjar inte nu. Jag väntar till i morgon....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar